Språklig och
matematisk analys av bilderbok
Språklig
analys
Vår bilderbok handlar om Pella, Stora hund, Råtta och Kanin. En dag när de
är ute och leker så blir stora hund rädd för ett ljud i skogen och springer
iväg. Hans vänner beger sig då ut i världen för att hitta honom. Den ombytliga miljön skapar både stora och små hinder för
kamraterna, men tillslut hittar de honom och kan bege sig hem igen. Boken är
strukturerad som en klassisk saga där det lämnas mycket utrymme för egna
tolkningar och öppnar upp för undersökande samtal. I samtal om texten blir
barnen en del av en gemenskap och får nya perspektiv och möjlighet att förstå
texten och berättelsen bättre (Jönsson 2009).
Kritisk
textanalys
Vi tänker
att vi kan använda oss av kritisk textanalys som en utgångspunkt för att
samtala med barnen kring boken för att fördjupa innehållet och göra det mer
meningsfullt och relaterbart till dem själva. När vi genom samtal leder in
barnen i en kritisk textanalys lägger vi även en grund för källkritiskt
tänkande och perspektivtagande (Jönsson 2009). Genom frågor får barnen fundera
på hur de olika karaktärerna representeras i boken. Vi gjorde ett medvetet val
att ha en flicka som leder äventyret, men också att de andra karaktärerna i
boken skulle få uttrycka sig. Stora hund har vi också medvetet porträtterat som
en pojke och som den som blir rädd och behöver hjälp. Vi hade en grundtanke om
att försöka utmana de stereotypa bilderna av kön som råder i samhället. Vi
valde även medvetet att inte köna Lilla kanin och Råtta. Det finns ingenting i
historien eller hos karaktärerna som säger någonting om bakgrund, klass,
funktionshinder eller dylikt. Men det gör också att diskussionerna kring dessa
karaktärer inte kommer med några färdiga svar.
Högläsning
och samtal
Att reflektera kring det lästa och
utbyta tankar och erfarenheter är viktigt för att barnen ska få möjlighet att
använda språket och fördjupa sig i innehållet (Jönsson 2009). Språkanvändandet
i meningsfulla sammanhang är enligt lärare B-M Sandin Andersson (föreläsning, 18 januari 2018) en av de viktigaste grunderna för att stimulera barns
språkutveckling, och genom att ställa öppna frågor kring det vi har läst kan vi
utmana barnen att använda språket. I vår bok kan vi öppna samtal om
karaktärerna, vilka tror vi att de är? Vart kommer de ifrån och hur känner de
varandra? Vi kan även prata om svårigheterna de möter i miljön och barnens egna
erfarenheter av de olika miljöerna som karaktärerna stöter på för att främja
ett meningsskapande hos barnen när vi relaterar berättelsen till deras egna
värld. Comber och Nixon (2004 ref. i Jönsson 2009) skriver att barn som får
bygga vidare på sina tidigare erfarenheter investerar mer i skolarbetet. Och här kan troligen paralleller dras till förskolan och
vad som engagerar och gör samtalen intressanta genom att koppla litteraturen
till barnens egna erfarenheter. När blir de rädda, som Stora hund? Hur tror de
att han kände sig i grottan. Var han ensam, eller tyckte han att det var
roligt? Samtal kring texterna stödjer barnens tidigare erfarenheter av
talspråket samt de nya erfarenheterna de gör i skriftspråket (Myndigheten för
skolutveckling 2007).
När vi högläser med barnen får de
möjlighet att utveckla sin fonologiska medvetenhet genom att de hör språkljuden
som vi använder. Det
är viktigt att läsa så att barnen hör varje del av orden, och hur bokstäverna
låter tillsammans med andra bokstäver. Att lära sig att skriva handlar om att avkoda symbolerna och förstå att
de är kopplade till ljuden vi använder när vi pratar. Detta är inte alltid så
lätt då när vi ljudar bokstäverna enskilt låter de annorlunda än när vi
använder dem i sammansatta ord (Dahlgren, Gustafsson, Mellgren & Olsson
2013). Vi har även valt att ha med olika beskrivande ord för att ge barnen ett
större ordförråd. Även om de inte förstår precis vad orden betyder så hjälper
kontexten i berättelsen, bilderna och samtalen till för förståelsen av
orden.
Även om barnen inte ännu kan läsa så
får de kontakt med den skrivna texten i boken. Vi tänker att vi kan prata med
barnen om de här textrutorna, vad tror de att det står? Vi kan förklara att vi
genom texten får reda på någonting. Talspråket och den skrivna språket hänger
ihop, den grundläggande iden är viktig att förstå, för att barnen ska förstå
nyttan och glädjen med att lära sig läsa och skriva (Dahlgren et al, 2013). Barnen kan vägleda sig
in i texten med hjälp av bilderna, vilket kan vara en viktig länk till att
tillslut förstå texten (Ibid).
Matematisk analys
Den egna
matematiska kompetensen är viktig när vi vill uppmärksamma och synliggöra barns
matematik i vardagen samt att se hur barnen uttrycker sig matematiskt (Heiberg Solem & Lie Reikerås 2004). För att barnen ska utveckla sina matematiska kompetenser
behöver vi som lärare uppmärksamma barnen på matematiska aktiviteter
kontinuerligt i vardagen (ibid). Det är vårat ansvar som lärare att sätta oss in i hur barnen tänker om
matematik och utveckla dem från vart de är och inte tvärt om, därför måste vi
förstå barns egna uttryckssätt i både språk och matematik (Heiberg Solem & Lie Reikerås 2004). Läraren
bör finnas med för att bidra med verbala begrepp och synliggöra viktiga
aspekter av vad barnet undersöker (Björklund
2013). Många matematiska begrepp är
relativa i sin innebörd och behöver därför användas i olika sammanhang. En
liten boll är bara liten i jämförelse med en större boll. Matematik
och språk hör ihop. När vi sätter språkliga begrepp på saker stöder vi barnens
tankeprocess, och begreppen hjälper till att ordna sakerna i konkreta helheter.
I dessa helheter kan barnen sen hitta nyanser med hjälp av nya begrepp (Björklund
2013). Språket stöder även förmågan att
prata om och resonera om matematiska fenomen. Vi bör använda matematiska
begrepp i många varierande sammanhang, men hålla ett fokus i taget för att det
inte ska bli förvirrande (Björklund
2013).
Matematiska aktiviteter och begrepp i boken
Vi har i vår bok sett många exempel
på placeringsord så som uppför, bakom, mitt i och har exempel på avstånd,
riktning och placering i relation till varandra i bilderna. Det går även att
räkna med figurerna och diskutera antal. Vi kan även prata om delar av en mängd
om vi ser gruppen som en helhet. De var fyra från början, men en försvann, hur
många är de kvar? Vi kan prata om mätning och volym när vi ser havet. Vi jämför
figurerna med varandra och med andra saker i boken. Får vi plats med fler
figurer i någon av båtarna? Får berget verkligen plats på en så liten ö som vi
ser på bilden? När det gäller mönster pratar
vi om spåren i sanden som inte syns på bilden men nämns i texten. Även
bakgrunden på sista bilden har en spiralform. När vi pratar om bilderna så kan
vi uppmuntra barnen att föra logiska resonemang, är det rimligt att råtta är
lika stor som Pella, eller är Pella kanske väldigt liten? Vår förhoppning är
att just de lite knasiga kontrasterna i bilderna kan skapa intressanta
frågeställningar och samtal om matematiska resonemang.
Att skapa en bok i digitalt
format med barnen ger dem även en möjlighet att lära sig hantera digital teknik
och få förståelse för hur den fungerar. Boken består dessutom av andra element
än bara den digitala tekniken. Barnen får möjlighet att uttrycka sig estetiskt
i skapandet.
Referenslista
Björklund, C.
(2013). Vad räknas i förskolan? matematik 3-5 år. Lund:
Studentlitteratur. sidor: 132
Dahlgren, G.,
Gustafsson, K., Mellgren, E. & Olsson, L. (2013). Barn upptäcker
skriftspråket (4 rev. uppl.). Stockholm: Liber. sidor: 237
Heiberg Solem,
I. & Lie Reikerås, E. K. (2004). Det matematiska barnet. Stockholm:
Natur och Kultur. sidor: 342
Myndigheten
för skolutveckling (2007). Att läsa och skriva: forskning och beprövad
erfarenhet (rev. uppl.). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. sidor:
119
Jönsson, K.
(Red.) (2009). Bygga broar och öppna dörrar: Att läsa, skriva och samtala
om texter i förskola och skola. Stockholm: Liber. sidor: 190
