torsdag 8 november 2018

Gruppuppgift Internationella rapporter


Inledning

Utbildning är en central fråga som rör barn och vuxna över hela världen (OECD, 2006, s. 12). Utbildning bidrar inte bara till att främja inkludering och utjämna sociala skillnader utan är också ett effektivt medel för att ge kunskap om ”... values, attitudes, behaviours ...” (UNESCO, 2008, s. 9). Trots det skiljer sig möjligheten till utbildning världen över, något som påverkar barns villkor och delaktighet i samhället (Unicef 2009). Genom att jämföra och analysera internationella rapporter kring olika förhållningssätt till utbildning, framgår ett tal om vad som värderas i förhållande till barns tidiga lärande, därigenom också vad som blir möjligt. Gemensamt belyser rapporterna frågor om ECE utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Två inriktningar inom det pedagogiska fältet beskrivs, vilket ur ett internationellt perspektiv även influerar nationella riktlinjer. Ett socialpedagogiskt och ett akademiskt perspektiv (OECD, s. 141).

Förskolan har med tiden kommit att förändras. Tidigare starkt fokus på omsorg har kommit att utvecklats till att även lyfta barnens rätt till utbildning och lärande (Unicef 2009). Genom internationella rapporter, som dels utvärderar nationella utbildningsresultat, presenteras inte bara ett förhållande gentemot andra länder. Rapporterna påverkar även indirekt barnens övergångar i utbildningssystemet beroende på hur vi förhåller oss till rapporterna samt vilka specifika ämnesområden som lyfts av politiker som viktiga att arbeta med (OECD, 2006, s. 384).

Sverige har en stark tradition vad gäller en demokratisk ideologi, något som bland annat blir tydligt genom läroplanen. Barnens rätt till utbildning, inflytande och delaktighet förstås därmed tätt sammankopplat till de tidiga skolformernas värdegrundsarbete (Unicef 2009). Analysen blir därför relevant då rapporterna kan kopplas till vad som blir möjligt när internationella resultat influerar den svenska förskolans värdegrundsarbete och kultur.

Syfte och frågeställning

Syftet med analysen var att ur ett hållbarhetsperspektiv granska rapporter som berör undervisning för de yngre barnen - vad händer med beskrivningen av värdegrunden när det trycks mer och mer på akademiskt lärande i dessa texter?

Vår frågeställning var:
       Kan en förskjutning i synsätt kring barns tidiga lärande påverka hur möjlighet ges för barnen att utforska värdegrund/demokrati?

Metod

Vi har från början tagit del av vetenskapliga artiklar, som ur ett internationellt och nationellt perspektiv fokuserat på olika aspekter av barns tidiga lärande. Utifrån dessa hittade vi ett gemensamt tema som vi valde att analysera i förhållande till de rapporter vi läst.

Vi har använt oss av jämförande analys för att analysera utvalda texter. Vi har utgått från två internationella rapporter, OECD (2006) och UNESCO (2008) samt Ackesjös (2010) svenska licentiatstudie om läraridentiteter i förskoleklass. 

Analys

Genom språket konstrueras vår föreställda verklighet och de som har makt att påverka språkets innebörder har därmed också möjlighet att påverka hur vi ser på och förstår vår omvärld (Dahlberg m.fl., 2014, s. 84). Språket innefattas i diskursen och rådande diskurs påverkar vårt handlande och vårt sätt att tänka och medverkar till att vidmakthålla en bestämd social ordning (ibid.). Texternas utformning och ordval formar därför till viss del inte bara vår bild av omvärlden utan även vår syn på oss själva och vårt uppdrag. Analysen har utgått ifrån hur texterna beskriver de olika traditionerna i utbildningssystemet, akademiskt perspektiv och socialpedagogiskt perspektiv. Texterna har kritiskt granskats för att finna mönster, teman och kategorier som vi anser kan påverka värdegrundsarbetet i förhållande till hållbar utveckling. Kategorier vi valt att lägga stort fokus på är; identitet och kultur, normer och värderingar, hållbar utveckling och kunskapssyn, då dessa kan kopplas till vår frågeställning.

Identitet och kultur

I den första kategorin har vi samlat uttryck som belyser identitetsskapande och kulturell tillhörighet. Identitet innefattar många aspekter av en individ, vilket innebär en helhetsyn på barnen: “The pedagogue sets out to address the whole child, the child with body, mind, emotions, creativity, history and social identity” (OECD, 2006, s. 59). I UNESCO (2008) beskrivs identitet som något som formas av kulturen vi växer upp och lever i. De skriver även att identiteten inte kan existera utan den kollektiva identiteten som kulturen utgör, men att den kollektiva identiteten heller inte kan existera utan de individuella identiteterna (ibid.). I kommande citat beskrivs hur vi är aktiva i att forma och omforma kulturen under hela våra liv: “To feel that we are part of the culture that formed us from birth – and that we have the possibility to continue building during our lifetime, with our ideas, our beliefs and dreams – it allows us to feel that we belong to something that transcends us” (UNESCO, 2008, s. 40). Kulturen är också med och påverkar vad som blir möjligt: “Kultur definieras som något som skapas när människor kommer samman, både på frivillig och tvingande basis. Mellan sig utvecklar människor ett specifikt sätt att förhålla sig och utvecklar handlingsregler, gemensamma normer och värderingar” (Ackesjö, 2010, s. 16–17).

Normer och värderingar

I den andra kategorin har vi samlat citat som berör attityder och värderingar. I UNESCO:s rapport (2008) kan vi läsa att de värderingar vi bygger i unga år kommer att påverka våra moraliska och etiska värderingar för resten av livet: “The structure of values and attitudes built in the early years are the strong and permanent roots for one’s entire life. They will always be used as References for main decisions that challenge men and women. Those first values determine ethical and moral behaviours throughout life” (s. 26).
Innehållet i värdegrundsarbetet beror till stor del på vilket förhållningssätt och utbildning läraren har och om det finns möjlighet till reflektion kring normer och förskolans kulturella kontext. “Det kan ytterst bli en fråga om definitioner av verksamheten och vad som ska ingå, och det kanske även är en fråga om professionella ställningstaganden av värderingar och normer” (Ackesjö, 2010, s. 103). Styrdokument kan fungera som en typ av ramverk, som samtidigt sätter fokus på de som tolkar innehållet: “Nordic curricula are statements of principle outlining the main values and requirements of kindergarten education. They do not address primarily what children should learn, but provide guidelines for local authorities and the centres about the values, purposes and processes of early childhood education and care” (OECD, 2006, s. 138).

Hållbar utveckling

I den tredje kategorin har vi samlat citat som belyser ett hållbarhetsperspektiv. Hållbarhet innefattar mer än bara miljö, och de olika aspekterna av hållbarhet påverkar och går in i varandra: “Sustainable development refers to the economic, political, social, environmental, cultural and institutional aspects of development, based on new ethics where equity and human rights are at the core of the process” (UNESCO, 2008, s. 41). Förhållandet mellan de olika dimensionerna kan ses bygga på den egna individens relation till sin omvärld: “To learn to love nature, to feel part of it, to take care of it as we take care of our lives, to learn about it in all its details, allows us to create this bond that involves our feeling, our thoughts and our acts.” (UNESCO, 2008, s. 40). Beroende på vad som eftersträvas i samhället just nu, kommer olika länder betona olika aspekter av hållbarhet: “Depending on the country, curricular frameworks cover and emphasise different fields. They may focus on the social and civic attitudes that a country may wish to see inform early education (Swedish Ministry of Education, 1998) … ” (OECD, 2006, s. 134).

Kunskapssyn

I den fjärde kategorin har vi samlat citat som handlar om olika syn på kunskap. Det första citatet lyfter ett framtidsperspektiv, där det handlar om förberedelse och ämneskunskaper som är viktiga för barnens vidare skolgång: “... focus increasingly on knowledge and skills useful for school, viz., literacy, math and scientific thinking” (OECD, 2006, s. 61). I nästföljande citat lyfts istället en barncentrerad syn på kunskap: “... pedagogues seek to respect the natural learning strategies of young children, that is, learning through play, interaction, activity, and personal investigation” (OECD, 2006, s. 60). I Ackesjös avhandling (2010) visar hon även på den sociala och kulturella miljöns betydelse: “Betydelsen av den kulturella och den sociala miljön för lärande och kunskapsbildning i både förskola och skola har börjat diskuteras” (s. 36).

Diskussion

I UNESCO (2008, s. 25) beskrivs vikten av de första åren då barn tillägnar sig värderingar och attityder som kommer att följa med dem för resten av livet. Av denna anledning är det relevant att föra vidare diskussionen om bästa möjliga förutsättningar för utbildning och omsorg (Unicef 2009).

Utifrån rapporterna vi tagit del av kan vi se att internationella strukturer även påverkar nationella beslut. Vi tolkar texterna som att det globalt finns en önskan om att sträva efter en holistisk syn på ECE men att det också är ett komplext område som påverkas av ekonomiska och kulturella skillnader, liksom olika lärarutbildningar (OECD, 2006, s. 66), vilket också kan medföra olika syn på barn världen över.

UNESCO (2008, s. 25) menar att vi behöver uppmärksamma beslutsfattare inom både politik och utbildning på att ta beslut som inkluderar barnen och som fastställer att barnen har egen agens och att de kan göra en betydelsefull skillnad för ett hållbart samhälle. De menar även att vi måste argumentera, demonstrera och använda oss av sociala påtryckningar för att barnen skall ses som fullvärdig medborgare med rätt att förändra och påverka (UNESCO, 2008, s. 30).

Akademiskt perspektiv

Sökandet efter ett mer enhetligt förhållningssätt till lärande världens över har genererat olika perspektiv på de yngre barnens utbildning (OECD, 2006, s. 57). Frankrike och andra engelsktalande länder har antagit ett "beredskap för skolan"-perspektiv, som i huvudsak handlar om kognitiv utveckling samt förvärv av kunskaper och färdigheter (ibid.). Inom detta perspektiv är organisation och förhållningssätt utformade med ett framtidsperspektiv där inte alltid de yngre barnens naturliga lärandestrategier är i fokus, däribland lek, rörelse och utforskande av olika miljöer (OECD, 2006, s. 57, 62). Förhållningssättet syftar inte alltid till att tillvarata barnens intressen eller sociala interaktioner (OECD, 2006, s. 62).

Socialpedagogiskt perspektiv

Andra länder, däribland de nordiska länderna antar ett mer socialpedagogiskt perspektiv där barndomsåren ses som en bred förberedelse för livet och utgör grunden för ett livslångt lärande (OECD, 2006, s. 57). I detta perspektiv intas en helhetssyn på barnen där omsorg, fostran och lärande utgör lika viktiga delar (OECD, 2006, s. 59). Socialpedagogisk tradition förhåller sig i förhållande till den akademiska traditionen mer “öppet” till läroplanen och använder lek och temaarbete för att inkludera olika ämnesområden (OECD, 2006, s. 135). Temaarbeten kan bland annat inkludera projekt kring böcker, där lärarna kan använda sig av kritisk textanalys för att diskutera värdegrundsfrågor som kan kopplas till en social hållbarhet (Jung Kim 2016). Barnen deltar i aktiviteter som är meningsfulla för dem här och nu och verksamheten fokuserar på lärandeprocessen vilken leder arbetet framåt snarare än fokuserar på det resultat som arbetet ger.

En enhetlig syn på lärande och utbildning

Ackesjö (2010 s.33) menar att den nutida förskolans uppdrag är att vägleda och vara ett stöd för baren i sitt egna lärande och sin utveckling. Både i leken och barnens egna aktiviteter är vägledande och omsorg från vuxna viktiga beståndsdelar i detta (ibid).
Forskning tyder på att ett mer enhetligt förhållningssätt till lärande bör antas både i tidig barndomsutbildning och i grundskolan, och att uppmärksamheten bör riktas mot de utmaningar barnen möter i övergången mellan dessa olika skolformer (OECD, 2006, s. 57).
Både det socialpedagogiska och akademiska perspektivet på undervisning och lärande behöver finnas. Vi menar dock att det socialpedagogiska perspektivet i större utsträckning ger barnen möjlighet att uppleva och erfara demokrati i vardagliga möten. Ackesjö och Persson (2016, s. 191) beskriver i sin studie hur lärare som antar det akademiska perspektivet arbetar med värdegrunden mer som ett skolämne än som något som genomsyrar hela verksamheten. För att barnen i framtiden ska känna sig kapabla till att påverka framtiden behöver de också känna att de har agens att göra det, vilket bland annat utvecklas genom att vi stödjer och uppmuntrar barnens egna handlingar och initiativ. I UNESCO:s rapport (2008, s. 10) beskrivs hur Professor Charles Hopkins sagt att det finns många vägar att ta och att det som krävs för att ta vägen mot ett mer hållbart samhälle är att världsmedborgarna utbildas, är välinformerade och upprätthåller demokratiska värderingar (UNESCO, 2008, s. 10).

Vi anser att störst fokus borde ligga på att finna styrkan i de båda perspektiven. Enligt OECD:s rapport (OECD, 2006, s. 58, 60) skulle en mer enhetlig syn på och förhållningssätt till inlärning och undervisning kunna erkänna det bidrag som det ena eller andra perspektivet kan bidra med för att främja barnens attityder till lärande. Denna homogena inställning till barns lärande kan också medföra smidigare övergångar för barnen mellan olika skolformer (ibid.).

Forskning visar att den traditionella akademiska undervisningen av ämneskunskap inte utgör det mest effektiva arbetssättet för att lära barnen om frågor som rör hållbar utveckling, som i sig är tvärvetenskapliga (UNESCO, 2008, s. 13). Däremot lyfter rapporten (2008, s. 102) att hållbarhet är sammankopplat med utbildning. I UNESCO:s rapport (2008, s. 10) beskriver professor Bo Samuelsson utbildning för hållbar utveckling som en lärandeprocess och inte en produkt. Något vi håller med om. Även i den nya läroplanen, Lpfö 19, har begreppet hållbar utveckling förtydligats där de klargör att utbildningen skall präglas av en framtidstro, och utveckla barnens kunskaper om hur människors olika val kan bidra till en miljömässig, social och ekonomisk hållbar utveckling (SKOLFS 2018:50 s.6). Här kan vi dra samband till hur de två förhållningssätten kan komplettera varandra och bidra till meningsfulla sammanhang. Ämneskunskaper är viktiga för förståelsen för hur ekonomi, sociala relationer och ekosystem påverkas och fungerar, och sambanden mellan dem. Det socialpedagogiska förhållningssättet är viktigt för att barnen ska känna intresse och vilja att påverka. Här är det viktigt att lärare stöttar med ämneskunskap men även uppmuntrar barnen till eget utforskande och experimenterande. På detta sätt kan vi lyfta in ämneskunskaper i sammanhang som är meningsfulla för barnen där de befinner sig just nu. 

Avslutande frågeställning
Vi kan se hur de båda inriktningarna kan komplettera varandra genom att skapa förutsättningar för kunskap på olika sätt (Unicef 2009), dock anser vi att det kräver kontinuerlig reflektion över vad vi som vuxna är med att bidra till. 

Vi ställer oss därför frågan vilka möjligheter ett starkt akademiskt utbildningssystem skapar vad gäller barns inflytande och upplevelser kring värdegrund och demokrati.



Referenslista

Ackesjö, H (2010) Läraridentiteter i förskoleklass - berättelser från ett gränsland göteborg: Gupea

Jung Kim, S. (2016). Possibilities and challenges of critical literacy practices: Bilingual preschoolers’ exploring multiple voices and gender roles. Journal of Early Childhood Research.14(4) s370-388. doi: 10.1177/1476718X14552878

OECD. (2006) Starting strong II Early Childhood Education and Care. Organisation for economic Co-Operation and development. Paris OECD

Skolverket (2018), (SKOLFS 2018.50) Förordning om läroplan för förskolan. Stockholm: Skolverket. Hämtat från https://www.skolverket.se/download/18.4fc05a3f164131a741815d2/1535537399180/Laroplan_forskolan_SKOLFS_2018_50.pdf

Unesco (2008). The contribution of early childhood education to a sustainable society [Elektronisk resurs]. Paris: UNESCO. Från: http://unesdoc.unesco.org/images/0015/001593/159355e.pdf

UNICEF (2009). Barnkonventionen [Elektronisk resurs]: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige. Från https://unicef.se/barnkonventionen