Barnkonventionen
Det finns mycket förskolan kan göra för att följa Barnkonventionen. Förskolan i Sverige har de förutsättningar som finns för att följa konventionens rekommendationer, om man ser till ekonomiska och politiska resurser. Barnkonventionen är inte helt självklar ute i samhället eftersom den inte är lagstadgad. Vi som grupp tycker att det är viktigt att se till att alla som arbetar på förskola och med barn får ta del av dess artiklar och arbetar aktivt med målen i arbetslaget. T.ex. arbeta i workshops och där i genom utbyta erfarenheter med andra förskolor.
I Sverige har vi ett samhällsklimat där de flesta är överens om att alla barn ska behandlas lika oavsett bakgrund, handikapp eller kön. Vi anser att det därför är viktigt att fundera över sin egen människosyn och arbeta med sig själv och sin attityd mot barn och vuxna.
I artikel 2 står det att vi skall respektera och tillförsäkra varje barn;
“ … utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt.”
När vi bemöter flickor och pojkar olika i förskolan, påverkar vi deras sociala beteende, både medvetet och omedvetet. Ofta får pojkar höra att de ska vara tuffa och inte gråta medan flickor får mer tröst när de ramlar och gör sig illa. När vi väljer att behandla barnen lika oberoende av kön, ger vi dem möjlighet att vara sig själva i hela skalan av sin personlighet utan att låsa fast dem till förväntningar som tillhör en specifik könsroll. Därför tror vi det är viktigt att tänka på vilket material som tas in till förskolan och vilka färger man använder på t ex väggar och lådor.
Vi tycker att det är viktigt att lyssna på barnen, deras åsikter och erfarenheter i enlighet med artikel 13. Vi bör också arbeta med barnen på ett anpassat sätt för att lära barnen att deras tankar räknas och att de själva kan vara med och påverka den dagliga verksamheten. Miljön i förskolan ska vara trygg, inspirerande, tillgänglig och lärorik. Den ska vara anpassad till individen och på så sätt bidra till ett livslångt lärande. Vi pratar om vikten av att vårdnadshavare och pedagoger har en öppen dialog vad gäller barnets mående och hemförhållande då detta kan påverka barnen både positivt och negativt.
Förskolan ska arbeta för att alla ska behandlas lika och alltid sätta barnets bästa i första hand. Samtidigt ska pedagogerna respektera föräldrarnas rätt till ledning och uppfostran enligt artikel 18. Pedagoger och vårdnadshavares normer och värderingar är inte alltid förenliga. T.ex. så kan det finnas olika åsikter om hur långa dagar ett barn skall vara på förskolan och av vilka anledningar.
I artikel 30 ska förskolan arbeta med att inkludera en minoritet eller urbefolkning och dess kultur, religion samt barnets egna modersmål. Det står vidare i artikel 29 att;
“... barnets utbildning ska syfta till att (c) utveckla respekt för barnets föräldrar, för barnets egen kulturella identitet, eget språk och egna värden ....”
Vi som grupp tycker att muntlig och skriftlig information som utgår från förskolan bör översättas till fler språk, eftersom alla vårdnadshavare ska få tillgång till samma information. Vi inser dock begränsningarna i och med att det finns många språk och att det därmed kan kräva resurser som inte alltid finns, t.ex. ta in tolk vid behov. Vi anser att förskolan bör sträva efter att alla vårdnadshavare ska känna sig delaktiga vid föräldramöten, utvecklingssamtal och andra sammankomster som t. ex. drop in och luciafirande.
Vi är alla överens om vilka artiklar i Barnkonventionen som är extra viktiga för oss som framtida förskollärare att arbeta med i förskolan, det är de artiklar vi har tagit upp i texten ovan. Vi har vid några tillfällen varit oense om hur vissa texter ska tolkas och ur vilket perspektiv.
