Inledning
På hemsidan beskriver Aquaria Vattenmuseum sin vision om att
inspirera och vara folkbildande. Detta genom att
samarbeta bland annat med Stockholms universitet samt forskare från olika
länder och anordna föreläsningar om världens vattenmiljö
(http://www.aquaria.se). Verksamheten riktar sig bland annat mot förskola och
skola och har förutom deras ordinarie rundvandring, en rundvandring mer riktad
till barn, samt ett aktivitetsrum för barn där återvinning står i fokus. På hemsidan
skriver de att de vill göra barnen miljömedvetna genom att de får testa att
återvinna och upptäcka hur de själva kan vara med och påverka miljön. De
uttrycker att “Målsättningen är att lek i kombination med lärande ska göra
barnen till miljöambassadörer”(Aquaria Vattenmuseum, 2016). Vi
kunde inte hitta några styrdokument på hemsidan, utan tog med frågor kring
detta i den tänkta intervjun.
Rapportdel:
Inför besöket
Vi valde att först läsa på deras hemsida för att få information om
verksamheten, deras aktiviteter och utbud. Vi undersökte även hur vi som
blivande pedagoger skulle kunna använda oss av deras verksamhet i vårt framtida
yrke. Av hemsidan fick vi intrycket att miljön var utformad för att passa barn
i förskola och skola, då det fanns mycket information om hur vi lärare skulle
kunna använda institutionen i den pedagogiska verksamheten. På hemsidan finns
studiematerial att ladda ner, åldersanpassade rundturer och förslag på att
läraren skulle prata med barnen inför och efter besöket. Vi upplevde via
hemsidan att Aquaria skulle vara väldigt lekfullt och barnanpassat. Vi
kontaktade sedan verksamheten via telefon och frågade hur vi på bästa sätt
kunde få ut så mycket som möjligt av vårt besök.
Hemsidans innehåll väckte frågeställningen om hur verkligheten skiljer sig
mot hemsidan vad gäller förhållandet mellan utbildning och lek. Vi ville veta om, och i
så fall på vilket sätt de involverar barnen i planeringen av verksamheten och
dess utformning. Vi blev också nyfikna på
vad det innebar att vara “miljöambassadör”, hur de använder aktivitetsrummet
och på deras syn på förhållandet mellan lärande och lek.
Vi hade planerat att använda oss av intervju, ljudinspelning, anteckningar
och foto i våra observationer. Det blev dock ingen ljudinspelning då vi inte
fick möjlighet till att intervjua någon. Vi fick en mailadress till Aquarias
platschef, dit de ville att vi skulle skicka våra frågor (Bilaga 1). Vi har ännu inte fått något svar.
Med hjälp av våra frågor ville vi få reda på hur verksamheten uppstod och på
vems uppdrag det var.
Besöket på Aquaria vattenmuseum
Under besöket försökte vi titta på miljön med ett barnperspektiv. Vi
observerade hur barnen interagerade med verksamheten, personalens förhållningssätt
samt hur miljön är anpassad för barn. Eftersom vi är vuxna kan vi inte tolka
verksamheten ur ett barns perspektiv, men vi kan genom våra observationer och
vårt förhållningssätt försöka närma oss barnens perspektiv. Då vi besöker
Aquaria i ett specifikt syfte är vi medvetna om att detta kommer att påverka
vad vi väljer att observera.
Guidad rundtur
Till en början gick vi runt själva och observerade verksamheten samt hur
den var planerad. Därefter valde vi att följa med på en guidad rundtur som
hette “Lek och Lär”, som de själva kallar för en mer barninriktat rundtur. Det
var ganska många vuxna med på denna rundtur, vilket kan ha påverkat guidens val
av hur och vem han pratade till. Rundturen var mycket informativ och enkel att
förstå. Dock undrade fortfarande efter turen hur “Lek och lärande” kom till
uttryck. Vid mangroveträsket fick vi se när en fisk sprutade vatten för att få
ner musslor, vilket var lite häftigt, men de yngre barnen orkade inte stanna
och titta så pass länge. Ett lite äldre barn fick svar på sina frågor och
guiden visade intresse för barnet genom att ställa frågor tillbaka. Vid slutet
av rundturen fick vi hålla i en Kungskobra, och här valde guiden att vända sig
till barnen först. Annars kändes det rent generellt som att hen pratade mer med
oss vuxna.
Observationer
En av de första sakerna vi ser är hur de vuxna i ett sällskap får lyfta ett
barn för att barnet ska lyckas se någonting i de ganska högt placerade
montrarna. Det fanns pallar på vissa ställen men långt ifrån alla. Ett barn
började gråta när det plötsligt blev mörkt och hög åska i regnskogen, vi fick
ingen information om ovädret på plats men såg senare att de informerade om
detta på hemsidan. Till aktivitetsrummet fanns det inga skyltar alls. Väl där
inne möttes vi av en del rekvisita och högt placerade skyltar med mycket text.
Nästan alla skyltar med information, även varningar, satt högt upp och många
var skrivna med väldigt liten text (se bilaga 2). Det var mest genom text som
besökaren kunde få information och för det måste besökaren vara läskunnig.
Informationen vi läser på hemsidan och rundturens rubriksättning “Lek &
Lär”, lyfter vikten av lek, medan miljön är otillgänglig och bygger på
skriftlig information.
Diskussionsdel:
Reflektioner
Vi upplever inte alls att förväntningarna från hemsidan infriades av
besöket och vi saknade de lekfulla elementen på plats. Besöket hade blivit mer
lekfullt och lärande för barn om det funnits fler visuella intryck istället för
bara text, och kanske mer interaktiva saker med struktur som barnen kunde få
klämma och känna på själva. Det finns dock ett upplevelsemoment för barnen att
få se nya häftiga fiskar, korallrev och ovanligare arter som sjöhästar och
sjögurkor.
Enligt barnkonventionen har alla barn rätt till att delta i det
konstnärliga och kulturella livet (Unicef, 2012). Vårt intryck av hemsidan är
att barnen har den möjligheten på Aquaria, men på plats upplever vi det
annorlunda på grund av att tillgängligheten är begränsad.
Vi anser att det finns ett maktperspektiv, som dels tilldelar barnen ett
större ansvar i samhället genom möjligheten att bli “miljöambassadörer”, men
som samtidigt gör den rollen otillgänglig genom att inte barnen själva på plats
får uppleva de samband som krävs mellan miljö och eget handlande. Det givande
samspelet mellan barn och kultur i den mening verksamhetens vision förmedlas på
deras hemsida uteblev, då tillgängligheten saknades inom många områden (Palm
2013). Vi vuxna sitter på makten att se till att kulturen är tillgängligt även för
barnen, så det är vårt ansvar att se till att de kan delta fritt i det
kulturella livet.
Trots mycket kritik ur ett barnperspektiv kan den här institutionen vara
användbar för oss som förskollärare, speciellt i ett temaarbete om exempelvis
havet, kretslopp eller miljö. Vi tänker att ett sådant besök kan jobba som en
förstärkande upplevelse genom ett upplevelsebaserat och platsbaserat lärande
där barnen får använda sig av fler sinnen samtidigt (Szczepanski 2007). Vi som
förskollärare kan använda miljöerna på Aquaria som inspiration i planeringen av
miljön och arbetet på förskolan.
Efter ett besök på Aquaria skulle vi tillsammans med barnen kunna bygga upp
ett upplevelserum som en undervattensmiljö med olika tyger, former, strukturer
och ljus. Upplevelser barnen får med sig från besöket kan inspirera till lekar
där barnen fortsätter att bearbeta alla de intryck de fått med sig. I förskolan har vi i
uppdrag att lägga stor vikt vid naturvårdsfrågor och miljö. Vi ska även
medverka till att barnen ska bli medvetna om sin egen del i naturens kretslopp
(Lpfö 98, 2016). Här kan vi ta hjälp av denna institution och själva förbereda
en planering kring Aquarias Vattenmuseum för att barnen ska få ut mesta möjliga
av detta besök, både nu och för framtida medvetenhet om miljön.
Litteraturförteckning:
Szczepanski, A (2007). Uterummet - ett mäktigt klassrum med många
lärmiljöer. I Dahlgren. L-O, Sjölander. S, Strid, J.P. & Szczepanski, A.
(red). Utomhuspedagogik som kunskapskälla – Närmiljö blir lärmiljö.
Lund: Studentlitteratur.
Palm, J. (2013). Barnkultur som fostran och frihet: Föreställningar om barn och barndom i fem regionala kulturplaner. (Examensarbete). Stockholms universitet.
Utbildningsdepartementet (2016). Läroplan för förskolan, Lpfö 98
Unicef. (2012). Barnkonventionen. (elektronisk),
Unicef Sveriges officiella hemsida http://unicef. se/barnkonventionen
(2012-03-09).
