Hemtentamen den 2/10 9.00-14.00 ”Perspektiv på förskolläraryrket ”
distans
Läs först igenom
alla frågor så att du disponerar tiden rätt!
1.
Engdahl
& Ärleman Hagsér (2015). Förskollärare
måste ständigt förhålla sig etiskt till barn, föräldrar, kollegor, skolledning
mm. Ge minst tre exempel på olika etiska aspekter som förskollärare måste
ta hänsyn till i sitt vardagliga arbete. (ca ½ sida)
2.
Engdahl
& Ärleman Hagsér (2015). Varför
menar Pramling Samuelsson och Williams att barns perspektiv är viktiga i förskoleverksamheten
och på vilka sätt föreslår de att vi som förskollärare kan närma oss barns
perspektiv? (ca ½ sida)
3. Johansson,
E. & Pramling Samuelsson, I. (2006). I intervjuerna med förskolebarn förs
samtal med barn om lek och lärande. Vilka skillnader gör förskolebarn på lek
respektive lärande i Johansson och Pramling Samuelssons (2006) studie. Ge
belysande exempel. (ca ½ sida)
4. Vallberg
Roth (2001). Vallberg Roth har delat in historien i fyra perioder som beskriver
olika läroplansmönster? Vad är läroplansmönster enligt Vallberg Roth?
Att som
förskollärare förhålla sig etiskt till barn och andra vuxna innebär först och
främst att visa en grundläggande respekt för sina medmänniskor, i enlighet med
vårt demokratiska samhälle och den värdegrund som förskolan står på.
Värdegrunden i sig själv förklarar det etiska förhållningssätt man bör ha med
sig i verksamheten, Engdahl & Ärleman Hagsér (2015 sid 21). Det finns en
hel del etiska dilemman man kan stöta på i förskolan som kan vara svåra att ta
ställning till men när det gäller de mest grundläggande som diskriminering av
människor på grund av kön, hudfärg, funktionsvarianter eller liknande är det
viktigt att vi, som lärare och förebilder, tar tydligt avstånd när det händer
saker som går emot de värderingarna.
Till
exempel kan det ibland vara svårt att etiskt förhålla sig till föräldrar eller
arbetskamrater som har en annan syn på uppfostran än vad man själv har eller
som direkt går emot läroplanen. Det är inte alla vuxna människor som tycker att
alla människor är lika eller ska ha samma förutsättningar. Det kan vara
föräldrar eller lärare som kommenterar nedlåtande angående ett barn eller annan
förälder som har en annan hudfärg eller som väljer att kommentera ett barns
könsöverskridande klädsel, och här är det viktigt att som vuxen säga ifrån och
vara en förebild för barnen samt visa att man inte accepterar sådana
kommentarer. Det kan i sig själv leda till fler etiska dilemman då man även
behöver respektera föräldrarna så frågan är vart gränsen går.
Man
kommer även att behöva förhålla sig till andra religioner och högtider, där
kanske ett barn i barngruppen inte får fira jul för sina föräldrar. Hur gör
avdelningen då? Går de emot föräldrarnas önskan, eller firar de ingen jul alls
med något av barnen på avdelningen.
Det är viktigt
att lärarna jobbar på att ha ett bra klimat i arbetslaget och visar samma
respekt mot varandra som de ska göra mot barn och föräldrar. Barnen kommer att
ta efter det klimat som råder i arbetslaget.
Barns perspektiv.
Barns
perspektiv är viktiga för att vi som lärare ska lära oss vilka aktiviteter och
miljöer barnen tycker är meningsfulla och givande, och när vi vet det kan vi
skapa en miljö som är inbjudande och stimulerande för barnen att utvecklas
i.
Pramling
Samuelsson och Williams menar, i Engdahl & Ärleman Hagsér (2015 sid 19),
att man genom analyser av strukturerade samtal med barnen kan bli bättre på att
förstå barnens erfarenhetsvärld och därigenom skapa bättre förutsättningar för
barns lärande. Skapar man en miljö som man vet om är inbjudande, rolig, trygg
och lyssnar på barnen och tar del av deras åsikter samt försöker göra barnen så
delaktiga som möjligt kommer de uppleva att deras åsikter är viktiga och
meningsfulla. Det i sin tur leder till att de delar med sig mer av sina tankar och
åsikter vilket ger oss ett bättre perspektiv på vad de upplever som viktigt.
Det är
särskilt viktigt att ta barns perspektiv med de yngsta barnen som inte har lika
lätt för att utrycka sig verbalt, och dessa barn får man hjälpa och ge stöd i
att utrycka sig. Som förskollärare behöver man lära sig att tolka barnens
uttryck och agerande och ha en förståelse för variationen i uttrycken och att
vi inte alltid uppfattar saker på samma sätt som barnen.
Vilka skillnader gör förskolebarn på lek och
lärande?
De flesta barnen i förskolan gör en ganska
tydlig skillnad på lek och lärande i förskolan även om de har en viss insikt i
att de lär sig saker i förskolan när de leker. I barns värld är det främst i
skolan som man lär sig saker och på förskolan leker man bara. Skillnaden de gör
på lek och lärande är att de i leken känner att de har frihet och
valmöjligheter enligt Johansson E. & Pramling Samuelson I.
(2006 sid 42-43). Skillnaden mellan förskolan
och skolan enligt barnen var att i skolan ska de lära sig saker under mer
kontrollerade former och där har de förbud mot t.ex. godisätande, och hårt arbete
med läxor, lärandet var alltså förknippat med saker som barnen upplevde som
negativa eller jobbiga medan leken var förknippad med positiva känslor som
frihet och kontroll.
Det fanns
barn som kunde uppfatta att de lärde sig saker i förskolan under lek, t.ex.
Olle, som kunde se att han hade lärt sig att titta, utan att någon såg, när han
lekte spion. Men de gånger som barnen upplevde att de lärde sig någonting i
förskolan så var det i mycket mindre omfattning än i skolan. De ansåg även att
det inte lärde sig ”på riktigt” i förskolan i och med att kunskapen kom under
lek och utan krav (s, 44). Många barn förknippar även lärande med arbete,
uppgifter som ska göras eller där de själva inte får välja aktiviteter.
Läroplansmönster.
Läroplansmönster
är, enligt Vallberg Roth (2001 s, 241-242), ett mönster som uppstått efter att
ha analyserat rådande styrdokument, handböcker, pedagogiska dokument och andra texter
väsentliga för hur arbetet med barn skall styras från mitten av 1800-talet fram
till idag. De fyra läroplansteorierna som uppstått ur detta mönster speglar
även det rådande samhällsideal och normer som var typiska för den tidsperioden
och vilken syn vi har haft på barn. Vi ser skillnader i hur deras fostran och
utbildning sett ut samt hur vi tidigare gjort skillnad på barnen utifrån kön. Läroplansmönstret
handlar alltså inte bara om vad barn ska lära sig och hur utan hur utbildningen
och fostran och barnsyn har påverkats av samhället i stort, och hur de olika
läroplansmönstren förändrats och utvecklats tillsammans med samhällets
förändringar.
Litteraturförteckning
Johansson
E. & Pramling Samuelson I. (2006). Lek och läroplan, möten mellan barn och
lärare i förskola och skola. Göteborg: Acta universitatis Gothenburgensis.
Engdahl,
I. & Ärleman-Hagsér, E. (2015). Att bli förskollärare – mångfacetterad
komplexitet. Stockholm: Liber AB Vallberg Roth, A-K. (2001).
Läroplaner
för de yngre barnen: Utvecklingen från 1800-talets mitt till idag. Pedagogisk
forskning i Sverige 6 (4)
