Inledning
Jag har till den här uppgiften varit på två olika musikstunder, den första
var på en kurskamrats VFU-skola som jag kallar för Björnen, och den andra på en
musikstund på en öppen förskola som jag kallar för Ormen. På Björnen fick jag
uppfattningen om att musikstunden blev lite hastigt ihopsatt bara för att vi
skulle komma. De plockade in barnen en och en från gården, tills de var fem
stycken barn. Pedagogen lade fram lite instrument och sjöng några sånger. Det
var en pedagog och 5 barn, 1-2 år gamla.
På Ormen kom jag till en musikstund som är schemalagd varje vecka, och som
verkade vara populär då det var både många barn på plats jämfört med vad jag
tidigare upplevt här, samt återkommande barn. I den här gruppen var det 2
pedagoger och 8 barn samt vuxna. Barnen var runt 1-3 år gamla.
Observation
Björnen
De började med att dela ut instrument och sen sjunga en introlåt ”Nu så ska
vi sjunga”. När pedagogen började sjunga och spela med sin tamburin började
några av barnen att försiktigt skaka på sina instrument. Sen sjöng de
önskelåtar av barnen: ”Blinka lilla stjärna” och ”Bä bä vita lamm”. Sen önskade
ett av barnen något pedagogen inte kunde höra så då försökte hon komma på en
egen låt minns ej hur den gick, sen sjöng de ”krokodilen i bilen” på barnens
begäran. Vi fick inte så mycket tid att prata med den här pedagogen efteråt och
mycket av det hon sa handlade om att de inte hade så mycket tid att planera,
men de försökte ha musik med barnen varje vecka. De hade inget tydligt avslut
på samlingen, den bara upplöstes när pedagogen började prata med oss istället.
Ormen
De började med att plocka fram löv, och sjöng en höstsång sittandes i ring
och sen sjöng de blinka lilla stjärna, sittandes i ringen. Klapplek - alla på
knä. Klappar först i knät sen tvärs över växelvis - motorik sittandes,
pedagogen sjöng en ramsa. Ringdans till pianokomp via högtalare, stannar och
hoppar på stället, klappa händerna och räknar högt, samt vänder håll, benämner
höger och vänster. Ståendes i ring sjöng de några önskelåtar från barnen - “Jag
hamrar och spikar” sen ”Ekorre ekorre viftar på sin svans”. De avslutade med en
lugn och fin låt som var ganska kort.
Planering
Eftersom jag själv inte arbetar på förskola, eller har gjort, så
föreställer jag mig planeringen till en grupp med barn som jag redan känner och
som redan kan en del av sångerna jag väljer. Jag har valt en del olika
aktiviteter för att jag vill ha variation på musikstunden. Jag upplevde musikstunden
på ormen som mer inspirerande än den på Björnen, vilket var förväntat då det
var skillnad på förkunskaperna hos pedagogerna.
Lista på aktiviteter
Inledning – namnsång i ring på golvet.
Sångpåse – vad finns i påsen? Vad relaterar barnen
till föremålet?
Ringdansen inspirerad från Ormen, anpassad i
svårighet till barnens ålder samt erfarenhet.
Rörelselek – med lyssnande som fokus. Olika djur,
musiken tystnar, tillbaka till boet.
Musik - sjaldans till musik.
Önskedel- att sjunga eller lyssna på - någon som
vill dela med sig? Något vi ska ta med till nästa gång?
Avslutning - avslappningsövning till musik
Analys
Analys av
auskultation på förskolorna
Björnen hade en enligt min mening ganska enformig musiksamling - de sjöng
några välkända barnlåtar med komp av några instrument som barnen inte verkade
känna igen. Det var en ganska kort samling och nästan ingen variation, barnen
satt ner hela tiden. Pedagogen delade ut instrument i början av samlingen, men
hon sa ingenting om instrumenten och hon visade inte heller hur man skulle
använda dem. Enligt Calissendorff (2012) är det viktigt att bar i förskoleåldern får både se lyssna
och känna hur de ska göra när de ska lära sig att spela instrument. Barnen fick
själva använda instrumenten som de ville. Här kanske lite inspiration i alla
fall hade varit på sin plats. Det är bra att barnen får utforska själva men jag
tror att utforskandet kan bromsas om inspirationen uteblir. Hade syftet varit att
barnen skulle lära sig att spela på dessa instrument hade det varit viktigt med
en lärare som inspirerar och uppmuntrar (Calissendorff
2012). Pedagogen frågar barnen vad de ville sjunga
hela tiden vilket gav mig uppfattningen om att aktiviteten inte var
välplanerad. Det är bra att ge barnen möjlighet och inflytande, men det var
bara ett barn som önskade hela tiden och jag tror även att det blev lite för
mycket ansvar att barnen skulle bestämma alla sånger och jag fick intrycket av
att det här var någonting de gjorde mest för att få det gjort. Men det var en
ganska trevlig stämning och barnen verkade glada. Musikstunden kändes ganska
kravlös vilket jag tycker är passande för den låga ålder som barnen hade.
Pedagogerna på Ormen var tydliga med förklaringar ibland, andra gånger
säger de ingenting, men tittar på barnen menande och de faller in i mönstret av
rörelser och får uppmuntrande leenden och nickningar. De tittar på alla barnen,
och blandar fokus. De använde låtar som de flesta barnen känner igen vilket jag
tycker är bra då det kommer olika barn till öppna förskolan. Barnen hängde på
ganska bra, med hjälp av sina föräldrar, och en sak jag reagerade på som jag
tyckte var positivt är att pedagogerna hela tiden vände sig till barnen och
inte de vuxna, vilket annars kan vara lätt hänt när vuxna är närvarande.
Ormen hade mer variation på sin samling och den kändes absolut mer
genomtänkt och repeterat. Fokuset låg på barnen och att de skulle få känna sig
välkomna och jag fick känslan av att de visste vilka saker barnen brukar tycka
om oavsett tidigare erfarenheter.
Jag uppfattade av samtal jag hörde innan musikstunden att några utav barnen
hade varit med tidigare. De nya barnen var lite mer avvaktande men nyfikna. Av
samtalet efteråt fick jag reda på att de medvetet försöker att få in mycket
sånger där man får röra på sig och där barnen är aktiva, inte bara sitter ner
och sjunger. De hade inga instrument med på den här samlingen men det fanns
några mindre instrument som var tillgängliga hela tiden.
Valet av låtar kändes genomtänkt då de pratade lite om sångerna samt
använde sig av sånger som många av barnen troligen känner igen eftersom de är
vanliga på förskolor.
Analys och reflektion av egen planering
Den andra samlingen jag var på har jag hämtat ganska mycket inspiration
från, både det väldigt lekfulla sättet att presentera musiken och låtarna på
samt att de hade blandat fokus väldigt bra. Ibland var det sången som var
fokus, ibland rörelsen men även lyssnandet. Nilsson och Gren (1994) nämner att det är viktigt att tänka på att barnen ibland vill
uttrycka sig på andra sätt än i sång, alla gillar inte att sjunga. Därför är
det viktigt att även planera in annat än bara sång- och rörelselekar.
Namnsången valde jag för att jag tycker att namnsånger är bra, man
uppmärksammar barnen, samt barnen får uppmärksamma varandra eftersom man tittar
på den vars namn man sjunger. Det kommer även in lite begreppsträning om höger
och vänster här, man kan byta håll varannan samling.
Jag valde att plocka någonting ur en påse som relaterar till en specifik
låt eller sätta igång barnens fantasi. I detta fall kanske en liten Ekorre. Här
tänker jag att vi frågar barnen vilka låtar relaterar de själva till en ekorre?
Att knyta an till ett tema samt skapa nyfikenhet hos barnen med dramatiska
inslag är enligt Nilsson och Gren (1994) viktigt. Och det
tycker jag görs på ett ganska enkelt sätt med en liten sångpåse eller kanske en
skattkista som pedagogen kan plocka upp saker ur. Det får gärna vara saker som
relaterar till teman, eller saker barnen känner igen sen tidigare och kan
associera till låtar som de känner igen. Ferm Thorgersen (2012) skriver att det är viktigt
att i planeringen ge barnen möjlighet att använda sina egna begrepp, bilder och
rörelser till musiken, Att fråga barnen vad de själva associerar en ekorre
till, istället för att bestämma låt helt själv ger dem möjlighet till detta.
Det ger även mig möjlighet att få höra vilka erfarenheter barnen har med sig
sen tidigare.
Ringdansen som de valde att göra på Ormen tyckte jag var bra eftersom den
fick in lite allt möjligt, så den har jag valt att ha med i min planering. Det
blir både rörelse och motorik men också språklig utveckling i form av begrepp
som höger och vänster. När vi ändå är på fötter tänkte jag fortsätta med
en till rörelselek som kompas med pianomusik. Detta är en övning som syftar
till att träna upp barnens lyssnande, där de ljusa tonerna representerar en
liten mus, de mörka tonerna en elefant och de mer neutrala mellantonerna en
hoppande groda. Barnen får själva gestalta dessa djur och hur de föreställer
sig att de skulle röra sig över golvet, med musiken som hjälp.
Sjaldansen valde jag för att vi dels gjort den på flera lektioner i Gävle,
och den kopplas också ihop med lyssnande samt rörelse. Jag upplever själv att
det blir en annan upplevelse att låta någonting annat än sig själv få dansa
till musiken, samt att jag koncentrerar mig mer på att lyssna. Jag upplever det
dessutom lättare att uttrycka mig till musik när jag har någonting i handen och
det skapar möjlighet för många olika rörelser. Sjöstedt-Edelholm & Wigert (2005) skriver också om att manipulativt
användande av rekvisita kan agera som en trygghet, en
förlängning av rörelser och som en inspiration till nya rörelser. Ferm
Thorgersen (2012) skriver att lyssnandet är viktigt
att öva upp, dels för att kunna skilja på ljud och musikaliska nyanser, men
även för att lyssnaren ska ges möjlighet att uppleva musik och därmed få
uttrycka sin upplevelse av musiken. Både i sjaldansen och rörelseleken kan vi
variera musiken som spelas väldigt mycket och på så sätt bredda barnens
erfarenhet av musik och på så sätt låta förskolan vara en plats där barnen kan
komplettera det de redan har med sig, samt kompensera om de tidigare har
väldigt lite erfarenhet med sig (Riddersporre 2012).
Syftet med att ha en önskedel inplanerad är för mig att lyfta det barnen
vill göra ytterligare. För mig blir även detta som en inledande avslutning, där
vi kan prata om varandras musikaliska erfarenheter, låtar som de vill dela med
sig av, påminnelse om att ta med musik, eller önska låtar, lekar eller danser
som vi kan ta upp vid den här delen av musikstunden. Detta blir speciellt
viktigt för barn med annan kulturell tillhörighet, att både de får dela med sig
och känna sig inkluderade och att vi får ta del av det som är viktigt för dem.
Ehrlin (2012) skriver att detta inkluderande hjälper barnen i sin
identitetsutveckling, eftersom barnets språk har stark koppling till detta. Det är även ett sätt att ta reda på vad barnen har med sig sen innan vilket
underlättar fortsatt planering av musikstunden. Ferm Thorgersen (2012) skriver att det är
avgörande för en funktionell musikstund att pedagogen har fått tillgång till
barnens erfarenheter. Att lämna utrymme för barnens önskemål är för mig en
självklarhet oavsett vad man har haft för avsikt med sin planerade musikstund.
jag tycker att det är viktigt att barnen får vara med och påverka sin egen
vardag eftersom de har ganska lite att säga till om och påverka i samhället i
stort idag, något som jag hoppas förändras i framtiden. Kan man låta barnen
influera och påverka tycker jag att man ska göra det. Fagius (2007) skriver att det idag finns
så många olika erfarenheter av musik att det är svårt att tillgodose allas
önskemål, som lärare måste man göra ett val. Det här kan ju såklart bli ett
dilemma som pedagoger måste ta hänsyn till samt se till att alla barns
önskningar lyfts vid något tillfälle, inte bara de som alltid hörs och syns.
Som avslutning vill jag ha en avslappningsövning till musik eller en lugn
låt. Jag tycker att en lugn avslutning är viktigt så att barnen får en
möjlighet att i lugn och ro ta in och reflektera tyst i sig själva en stund. Eriksson
(2013) skriver också
att det kan hjälpa barn som har svårt med övergångar att förbereda sig på att
musikstunden strax är slut. Det blir en tydlig inramning av musikstunden.
Jag föreställer mig att musikstunden ser lite olika ut, från gång till
gång, beroende på vad vi gör i övrigt samt vad syftet är. I den här
musikstunden har jag lagt ett lätt fokus på lyssnandet. Jag saknar till exempel
inslag av rytmik i min planering, men jag tycker fortfarande att det är ett
viktigt inslag att få med eftersom rytmik hjälper till att förankra musiken
kroppsligt och det kroppsliga erfarandet hjälper till att befästa den
teoretiska kunskapen (Don Lind 2007). Men jag vill inte klämma in så många saker som möjligt i en
och samma musikstund utan tänker att vi gör detta vid ett annat tillfälle, då
vi lägger mer fokus på detta. Någon annan gång lägger vi fokus på dans, men
vissa element finns alltid med, så som inledande sång, önskedelen och
avslutningen. Variationen i musikstunden är även viktig för att ge alla barn en
chans att vara med och kunna uttrycka sig musikaliskt på det sätt som de själva
är mest bekväma med samt att visa att musik inte bara handlar om att sjunga
sånger och leka lekar. Vissa tillfällen vill jag även lägga på röstlekar, för
det tyckte jag var roligt själv, och det tror jag i sig självt kan vara
inspirerande för barnen.
Syftet med musikstunden kommer också att påverka utformningen av det. Min
planering utgår ifrån ett syfte som landar i att barnen ska få träna sig på att
lyssna samt en möjlighet att få ta del av barnens erfarenheter sen tidigare och
att de ska få med sig en känsla av att de kan påverka musikstunden, att den är
någonting som kan planeras tillsammans utifrån deras önskemål, även om det är
en lärarledd aktivitet i syfte att undervisa och ge barnen mer erfarenhet av
musik. Samtidigt som det är bra att använda element som barnen känner igen och
kan, så är det viktigt att variera musikstunden så att den känns spännande och
intressant. Att lära ut en ny sång är enligt Fagius (2007) samt Nilsson och Gren
(1994) lättare
beroende på hur man presenterar låten. Spänning och förväntan gör barnen
uppmärksamma.
Litteraturlista:
Calissendorff,
M (2012). Förskolan & instrumentspel – B. Riddarsporre & J. Söderman
(red), Musikvetenskap för förskolan
(s. 105–117) Stockholm: Natur och kultur
Don Lind, H (2007). Musik och
rörelse hör ihop! - G. Fagius (red), Barn
och sång – om rösten, sångerna och vägen dit. (s. -) Lund:
Studentlitteratur
Ehrlin, A
(2012). Att starta musikprofil i förskolan – B. Riddarsporre & J. Söderman
(red), Musikvetenskap för förskolan
(s. 139–152) Stockholm: Natur och kultur
Eriksson, M. (2013). Musik i förskolan: inspiration och lärande i sagans
värld. Stockholm: Lärarförbundets förlag
Fagius, G (2007). Om sångideal i
olika tider - G. Fagius (red), Barn och
sång – om rösten, sångerna och vägen dit. (s. 74–84) Lund: Studentlitteratur
Fagius, G (2007). Metoder och
praktiska övningar - G. Fagius (red), Barn
och sång – om rösten, sångerna och vägen dit. (s. 109–150) Lund: Studentlitteratur
Ferm Thorgersen,
C (2012). Musikdidaktiskt arbete med förskolebarn – B. Riddarsporre & J.
Söderman (red), Musikvetenskap för
förskolan (s.69–84) Stockholm: Natur och kultur
Nilsson, B. & Gren, K. (red.) (1994). Elefantboken barnvisor och
sånglekar. Mölndal: Lutfisken.
Riddersporre,
B (2012). Barns tidiga upplevelser av musik – B. Riddarsporre & J. Söderman
(red), Musikvetenskap för förskolan
(s.21 - 34) Stockholm: Natur och kultur
Sjöstedt-Edelholm,
E. & Wigert, A. (2005). Att känna rörelse: en danspedagogisk metod.
Stockholm: Carlsson
